söndag 17 maj 2015

Att lämna min dotter...

Söndag och dags att lämna över Mary till sin pappa. Det är alltid lika jobbigt och jag vill gärna göra det så fort som det bara går för att slippa visa henne att jag blir ledsen. Detta är andra veckan jag är utan henne och även om det bara gått någon timme så är det fruktansvärt tyst och tråkigt. :(

Jag vet att hon behöver vara med sin pappa själv och att de mår bra av det men det gör så ont i mig när hon säger att hon inte vill vara hos sin pappa och att han är tråkig och trist. Hur förklarar jag för en 7-åring att pappa är lika viktig som mamma och att han behöver henne lika mycket som jag gör..


Här är hon bara några månader och sitter hos sin far. Lika lycklig som en liten kattunge :-)

Jag vet att det är en process och att vi alla tre kommer vänja oss vid förändringen, men jag undrar om jag någonsin kommer vänja mig att lämna min älskade dotter en vecka. Det är skillnad när hon ska till mamma och pappa i sommar, då är det ju skoj och semester.. nu är det mest påtvingad vardag..


Jag längtar verkligen till sommaren och lite lediga dagar med min älskade dotter. Hon är det bästa som hänt mig och jag undrar om hon någonsin kommer förstå hur älskad hon är av både mig och sin pappa...


Mary, du är mitt liv och mitt hjärta. Utan dig vore livet innehållslöst och jag är så tacksam att jag fått dig till skänks och får vara en del av ditt liv.

Jag älskar dig, Mamma....


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar