söndag 16 november 2014

Ledsen i hjärtat.

Idag är jag väldigt ledsen i hjärtat.. Jag bär på en oro och sorg över att jag inte duger till längre, att jag inte är värd något längre för vissa av mina vänner.
Att flytta som vuxen är svårt, man börjar om helt på nytt och bryter nästan helt med det gamla. Här i Stockholm blev det till att skaffa nya vänner, nya vanor... Ja, ett helt nytt liv.

Det finns vänner som jag funnit mig ganska till rätta med och som jag tycker oerhört mycket om, som jag skulle ställa upp för i ur och skur. De är få och jag litar till fullo på dom, hellre få nära än flera ytliga. För mig är mina vänner så oerhört viktiga då jag har min familj 50 mil ifrån. Jag har dessutom blivit rätt sårad tidigare och har svårt att lita på människor. Så de jag ger min tillit till är väldigt speciella för mig..

Helt som om av en händelse är det några av dem som inte hör av sig längre, det är som om jag inte längre duger till.. Jag blir inte inbjuden längre och inte tillfrågad som tidigare. Som om att jag inte har något att ge eller erbjuda. Och det är en stor sorg för detta var flera av dem som kom mig att bli väldigt kär. Inte bara en sorg utan att jag går och funderar på om jag gjort något fel eller sagt något galet, och det driver mig till vansinne.
Är det då inte bättre att säga som det är och inte bara glida undan, ta konflikten som kanske tillochmed skulle kunna stärka vänskapen.

Nåja, jag vet inte riktigt vad jag ska göra utan jag får nog bara bida min tid och se vad som händer i framtiden, om det blir bättre eller går åt helvete. Just nu känns det som om det inte skulle kunna hända så mycket mer... Tror jag




7 kommentarer:

  1. Stor kram till sig gumman! Vet precis hur du känner... när jag separerade från barnens pappa så hände någonting också. Helt plötsligt slutade folk höra av sig... det var nästan som att alla tror man endå kommer tacka nej till allt... och då behöver man inte ens tillfrågas.

    Finns här och hoppas vi kan ta en fika snart du och jag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gulle dig, jag är absolut med på fika. <3

      Radera
  2. Men då var de ju inte så bra vänner trots allt och kanske lika bra att det visade sig nu och inte när du är mitt uppe i en kris och verkligen behöver dem.

    Men jag kan förstå sorgen, om du vågar kan du alltid fråga dem, ibland finns det andra anledningar som inte har med vänskapen att göra (även om man då borde säga till). //Mr Red Shoes :-)

    SvaraRadera
  3. Ja, det har du rätt i.. Tänk att bli mer sviken i en kris :-(. Tack för din gulliga omtanke. Ska försöka ta mig mod och prata med dem. Kram

    SvaraRadera
  4. Dessa vänner som inte hör av sig längre, är det de vänner som du ställt upp för i "vått och torrt" tidigare, som du inte längre "släpper allt" för?
    De är inte riktiga vänner! Håll fast vid dem som du har kvar och du ska se att det finns fler vänner runt hörnet. KRAAM! //Syster yster ... (annars... Tänd ett ljus... )

    SvaraRadera
  5. Tråkigt när vänner inte längre finns där för en men säger som tidigare skribent, då var det kanske ingen riktig vän/riktiga vänner. Kram

    SvaraRadera